De regionala danscentrens nutid – mångfaldens, samarbetets och flexibilitetens kraft
Publicerad
Nätverket av regionala danscentra i Finland består av sex olika organisationer, var och en med sin egen bakgrund och verksamhetsform. Deras fokusområden har utvecklats för att möta de behov och förutsättningar som råder i respektive region och bland deras medlemmar. De sex danscentren är: Västra Finlands danscentrum, verksamt i Egentliga Finland och Satakunta; Danscentret i Birkaland, som verkar i Tammerforsregionen; Mellersta Finlands danscentrum med verksamhet i landskapet Mellersta Finland; Östra Finlands danscentrum, aktivt i Norra och Södra Savolax samt Norra Karelen; Regionala danscentret i Österbotten, vars område omfattar Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten; samt Norra Finlands danscentrum, som består av JoJo – Oulun tanssin keskus och Danskompaniet Routa i Kajana, verksamma i Norra Österbotten och Kajanaland.
Under de gångna tjugo åren har nätverket av danscentra förändrats och förnyats flera gånger. Några av de ursprungliga centren har omorganiserat sin verksamhet och är inte längre en del av nätverket, medan nya har anslutit sig. Förändringarna har fortsatt ända in i de senaste åren, och även framöver kommer nätverket och dess medlemmar att utvecklas i takt med att verksamhetsmiljöerna förändras. Kanske ligger hemligheten bakom danscentrens långa samarbete just i denna förmåga att anpassa sig, förnya sig och möta tidens krav med målmedvetenhet, resiliens och kreativa idéer.
Gemensamma mål och uppgifter
I kärnan av varje regionalt danscentrum finns ett dubbelt uppdrag: att göra danskonsten tillgänglig för så breda och mångsidiga publikgrupper som möjligt, och att skapa arbetsmöjligheter och utvecklande miljöer för danskonstnärer. Som nätverk arbetar danscentren nationellt för att stärka danskonstens synlighet och tillgänglighet och deltar i intressebevakning, särskilt gällande frilanskonstnärers samhälleliga ställning. I dagens politiska klimat, där nedskärningar inom den fria scenkonsten begränsar verksamhetsmöjligheter, är detta arbete viktigare än någonsin.
År 2023 ordnade danscentren sammanlagt 2 596 publika evenemang, som nådde 104 693 åskådare. Nätverkets genomslag, både när det gäller publik och yrkesverksamma, är således betydande. I en enkät till dansproffs (finns att läsa här) framhävdes särskilt betydelsen av konkret stöd som tillgång till arbetsutrymmen, men även vikten av mentalt och kunskapsbaserat kollegialt stöd, rådgivning och gemenskap. Att stärka gemenskap och kollegialitet anses vara en av de viktigaste faktorerna för frilansares välmående, och danscentren erbjuder tillfällen till sådan samverkan. Som Veera Lamberg, konstnärlig ledare för Östra Finlands danscentrum, konstaterar i sin text om nätverkets historia (läs här), har centren haft en ovärderlig roll i att möjliggöra konstnärernas vardagliga arbete. Att mäta detta enbart i antal föreställningar eller publikmöten fångar inte den djupare betydelsen av danscentren för danskonstens skapare och publik. Den verkliga betydelsen ligger bortom siffrorna.
Kiertoliike – ett forum för yrkesverksamma
Danscentren bidrar också till nätverkande bland yrkesverksamma, både i sin löpande verksamhet och genom den årliga Kiertoliike-träffen för branschen. Kiertoliike fungerar som ett nationellt forum för aktuella diskussioner, kunskapsutbyte och möten. Ansvar för arrangemanget roterar mellan centren, med stöd av hela nätverket. Varje Kiertoliike-evenemang byggs upp kring ett aktuellt tema.
Kiertoliike 2025 ordnas i Tammerfors i maj av Danscentret i Birkaland. Temat och programmet offentliggörs inom kort. Enligt feedback från deltagarna i 2024 års evenemang i Åbo fyller Kiertoliike ett viktigt behov inom dansfältet – det erbjuder utrymme för professionella samtal om dans som konstform ur ett samhälleligt perspektiv samt stärker nätverk och kollegialitet.
Skillnader i verksamhet som speglar olika miljöer
De regionala danscentrens verksamhet styrs av olika strukturer och finansieringsmodeller, som även varierar inom nätverket. Vissa fungerar i teaterliknande former och producerar egna verk varje år, andra ordnar öppna programutlysningar, medan några fokuserar på att stödja konstnärernas egna produktioner genom ekonomiskt stöd och olika tjänster.
Ett tydligt exempel på dessa skillnader är Norra Finlands danscentrum, som idag består av två aktörer – JoJo i Uleåborg och Danskompaniet Routa i Kajana – vars verksamhet bygger på produktion, gästspel och festivalarbete. Alla danscentra erbjuder olika typer av stöd till dansproffs: residens, träningstillfällen, produktions- och lokalstöd. Några fungerar som arbetsgivare och beviljar delproduktioner eller resekostnadsstöd, medan andra erbjuder lön genom regionala danscentrum-anställningar, vilket möjliggör frilanskonstnärers eget skapande arbete.
Trots olikheter i fokus och verksamhetsformer strävar alla danscentra mot samma mål: att möjliggöra både upplevelsen av danskonst och det professionella konstnärskapet även utanför storstäderna. Skillnaderna har i många fall vuxit fram organiskt som svar på lokala behov. Även antalet yrkesverksamma i respektive område påverkar tyngdpunkterna – i mindre regioner är det ofta enklare att utforma verksamhet som direkt svarar mot individuella behov.
Priser, erkännanden och samhällelig betydelse
År 2024 delade de regionala danscentren för första gången ut förtjänst- och hederstecken till personer som gjort betydande insatser för dansfältet. Dessa erkännanden, beviljade av Finlands Teaterorganisationers Centralförbund, gavs som uppskattning för långvarigt arbete och viktiga bidrag till den fria scenkonsten.
Danscentrens betydelse för danskonstens synlighet i Finland är omfattande. Att uppmärksamma och hedra arbete inom ett konstområde som ofta hamnar i marginalen – både nationellt och regionalt – är av stor vikt. Utmärkelserna betonade långsiktighet: de belönade har haft en betydande påverkan på danskonstens synlighet inom sina områden, både i tid och genomslag.
Danscentrens nätverk är även nominerat som finalist för priset Årets teater 2025. Juryn motiverade valet så här:
”Centren har under årens lopp producerat ett brett utbud av dansföreställningar, både i traditionella scener och i nya miljöer i människors vardag, såsom vårdhem, äldreboenden, skolor och daghem. Dessutom har centren samarbetat med barnskydd, mentalvård, välfärdsområden och företag i olika kulturvälfärdsprojekt. Nya spelplatser och former har gjort det möjligt att nå nya publikgrupper och inspirerat hela scenkonstfältet.”
Motiveringarna (läs här) framhäver danscentrens centrala roll i att omdefiniera danskonstens plats: möjligheterna att uppleva dans har blivit allt mer mångsidiga, eftersom även platserna för upplevelsen har förändrats. Att föra danskonsten till lokalsamhällen och synliggöra den där är också ett medvetet värdeval från nätverkets sida. Danskonst tillhör verkligen alla.
Danscentren producerar dessutom ett stort antal projekt och tjänster med fokus på kulturvälfärd, baserade på danskonstnärers starka kompetens och som bidrar till samhällets välmående. Ur ett samhällsperspektiv är just främjandet av välbefinnande – för både konstnärer och publik – kärnan i danscentrens arbete. Utan deras djupa kunskap, passion och vilja att påverka det finländska kultur- och samhällslivet skulle otaliga verk aldrig ha förverkligats, och många människor skulle ha gått miste om upplevelser av professionell danskonst.
—
Artikelikategori:
Uutiset